Partnerskap, inte bara ett vackert ord

Prisbelönt biomedicinsk analytiker uppmuntrar till att ta tillvara kompetensen som finns hos de olika professionerna och tillsammans göra det som är bäst för patienten. Maysae Quttineh arbetar med ny innovativ teknik för att förebygga infektion hos nyfödda. Hon har även ett stort engagemang för kvalitetssäkring och personcentrerad vård.

Innovation, profession och etik

”När innovation, profession och etik möts med ett personcentrerat förhållningssätt kan vi skapa den kraft som krävs för att utveckla vården på bästa sätt.”

Som biomedicinska analytiker möter jag ofta personer från diagnostik industrin, som presenterar innovativa tekniker. Det låter oftast väldigt bra och desto viktigare att jag och mina kollegor inom professionen använder oss av vår komptens inom kvalitetssäkring, för att säkerställa att innovationen kan vara till nytta för patienten och övriga i vården.

Maysae Quttineh biomedicin

 

Partnerskapet i det tvärprofessionella teamet

För att utveckla vården på bästa sätt behövs partnerskapet i det tvärprofessionella teamet. Vi ska tillsammans utvärdera behov och nytta och använda oss av evidensen för att utveckla ett kvalitets- och patientsäkert arbete. Själva utförandet av en laboratorieanalys kanske inte är så svårt och kan utföras efter beskrivningen och lite träning men att arbeta och utveckla kvalitetssäker diagnostik med hög specificitet, sensitivitet, robusthet kräver den kompetensen som vi inom laboratoriemedicin har. När vi har fått till vårt partnerskap ska vi så klart även ha med patienten i utvecklingsarbetet.

 

Ny innovativ teknik – förebygga infektion hos nyfödda

Just nu jobbar till exempel vi på mikrobiologen med ett projekt tillsammans med förlossningsavdelningen i Jönköping. Vi har en studie där vi utvärdera möjligheten att diagnostisera förekomsten av grupp B streptokocker (GBS) hos gravida i förlossningsskedet. Med en ny innovativ DNA-teknik kan man analysera förekomsten av GBS med snabb-polymeras chain reaction (PCR) metod. Detta skulle kunna styra administrering av antibiotika och minska användningen utan att riskera att barnet drabbas av GBS som är den vanligaste orsaken till tidigt debuterande bakteriell infektion hos nyfödda.

Diagnostiken idag utgörs av odling och är tidskrävande (1-2 dygn) och därför utförs inte undersökning av bärarskap. Med PCR-teknik kan det bli möjligt att avgöra kvinnans GBS-status direkt inför förlossningen med svarstid på drygt två timmar. Sverige har, till skillnad från andra länder, en riskbaserad strategi som förordar behandling med intrapartal antibiotikaprofylax (IAP) till kvinnor med kända riskfaktorer utan någon vetskap om aktuell GBS-status hos kvinnan. IAP ges vid vaginal förlossning och, när så är möjligt, vid sectio som sker efter påbörjat värkarbete eller vattenavgång, när någon riskfaktor föreligger. Man utgår alltså från att alla gravida kvinnor är bärare och behandlar alla som ingår i någon riskgrupp. Vi vill utvärdera metodens användbarhet i den kliniska handläggningen i förlossningsarbete. En förstudie visade några faktorer som krävde åtgärder och i den aktuella studien optimerade vi de pre-analytiska och analytiska stegen för att uppnå en så god sensitivitet i diagnostiken som möjligt och det ser väldigt lovande ut.

 

Hög antibiotikaförskrivning – ett gemensamt ansvar

Antibiotikaföreskrivingen är hög och vi har alla ett gemensamt ansvar att minska den. Vi behöver använda antibiotika bara när det behövs. Annars riskerar vi att dö av mindre infektioner när vi inte har något kvar att behandla med. Dessutom har fler studier visat att intrapartal antibiotikabehandling kan påverka mikrobiomet hos de nyfödda som lättare kan utveckla olika typer av allergier och därför ska vi helst inte utsätta barnen mer än nödvändigt.

 

-Vad ser du som aktuella utvecklingsbehov inom vården?

”Vi behöver utveckla våra tvärprofessionella teamarbeten med ett personcenterat förhållningssätt.”

Vi behöver utveckla partnerskapet som arbetssätt inom sjukvården. Att ta tillvara kompetensen som finns hos olika professioner och tillsammans göra det som är bäst för patienten. När vi har uppnått detta ska patienten vara en självklar partner i teamet. Vår studie hade inte varit möjlig att utföra om vi inte hade haft kvinnans tillåtelse att ta dessa studieprover. Det är en form av partnerskap och det finns så mycket värde i att utveckla med och för patienten.

 

-Förslag till förbättringar inom vården?

När man som medarbetare inom vården har förslag till förbättringar så ska det vara en självklarhet att involvera alla som berörs in i teamarbetet. Så min uppmaning är att inte glömma laboratoriet i era team. Vi behöver öppna våra dörrar och vara transparanta i arbetet kring patienten. Detta skapar en hållbarhet i utvecklingsarbetet. Detsamma skulle jag vilja säga till alla kollegor inom laboratorieverksamheten, utveckla inte utan att ta diskussionen med de som ska använda tjänsterna. För vad är kvalitet om inte tjänsten/produkten uppfyller användarens förväntningar och behov… patienten behov. Biomedicinska analytiker ska vara en självklar diagnostik partner i framtiden.

”Mera partnerskap i vården kommer ge bättre kvalitet, högra effektivitet och en värdeskapande användning av våra resurser. ”

 

-Hur ser vården ut om 5 år?

Om fem år hoppas jag att vi ha en etablerad kvalitetssäker metod med dygnet-runt service och där endast GBS-positiva får antibiotikabehandling. Jag hoppas att flera liknande metoder utvecklas i samverkan mellan olika professioner i vården.

Min största önskan är att vi, om 5 år, driver en kunskapsbaserad sjukvård där omvårdnad, medicin, teknik och ”laboratorie”vetenskap representeras av de som bär den kunskapen bäst.”


Presentation om dig:

Namn: Maysae Quttineh

Bostadsort: Jönköping

Utbildning:

Kandidat i biomedicinsk laboratorievetenskap, Hälsohögskolan, Jönköping

Magister i biomedicinsk laboratorievetenskap, Karolinska institutet, Stockholm

Tidigare tjänster och meriter:

Tidigare metodspecialist för mikrobiologiska molekylärbiologisk luftvägsdiagnostik.
Nu jobbar jag som biomedicinska analytiker och processamordnare för molekylärdiagnostik på mikrobiologen på halvtid och som utvecklingsledare på Qulturum den andra halvtiden. På Qulturum jobbar jag bland annat med utveckling av patientsäkerhetsarbetet i regionen och driver arbete säker vård –alla gånger i vår region.

Vårdförbundspriset 2016 Bubblare
Maysae Quttineh uppmärksammades vid Vårdgalan 2016, Hasselbacken, Stockholm. Fotograf: Jerker Andersson

Juryns motivering: ”Partnerskap är ett nyckelbegrepp i personcentrerad vård. Arbetet med ett utvidgat vårdteam för tidigt födda barn visar hur viktiga biomedicinska analytiker är den del i det personcentrerade vårdteamet. Kombinationen av olika kompetenser bidrar till snabb diagnos och behandling av det förtidigt födda barnet. Med föräldrarnas berättelse och del i vårdteamet skapas gemensamt en vårdplan för barnet där biomedicinska analytikers expertis tas tillvara både praktiskt och teoretiskt.”

Expertis och intresseområde:

Brinner för kvalitetsarbetet inom sjukvården och har stort intresse för att utveckla den till att bli mer patientsäker och personcentrerad. Jag vill ha den sjukvården den dag jag själv blir patient eller anhörig i vården.

Vem är du vid sidan av ditt arbete:

Jag har stort engagemang för min profession och utveckling av dess roll i samhället. Det är ett ideellt arbete som mestadels sköts på fritiden. Mitt engagemang har lett till at jag sitter i styrelsen för institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL), www.ibl-inst.se, som är Sveriges professionsorganisation för biomedicinska analytiker. Där ansvara jag bland annat för kursverksamheten. Jag sitter även i styrelsen för Equalis, www.equalis.se , ett företag som ägs av IBL, svenska läkarsällskapet(SLS) och Sverige Kommun och Landsting (SKL). Equalis verksamhet bygger på extern kvalitetssäkring av laboratorier, utbildning, standardisering och kvalitetsutveckling.


Jag har även en familj med man och två ”barn”, Marwa 13 år och Ismail 18 år. Har också engagerat mig i dotterns fritidsaktivitet och varit fotbollsledare för F13 i Barnarps IF ända sedan de började som 6 åringar. Ett väldigt lärorikt och energigivande uppdrag och mitt mål är att gänget håller igång så länge som möjligt då den sportsliga utvecklingen kommer olika hos tjejer och att den sociala delen är väsentlig för deras utveckling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *