God ljudmiljö genom hela livet

Sverige och hela västvärlden står inför en demografisk förändring med ett ökat antal äldre personer. Allt fler människor är relativt friska upp i hög ålder och har ett aktivt liv i gemenskap med andra. Man vill bo kvar hemma och ha ett boende som är anpassat för äldres behov istället för att behöva flytta till ett vårdboende av något slag. Det finns ett stort behov av nybyggnation av så kallade seniorboenden. Experten och konceptutvecklaren, Maria Quinn, ger oss ökad kunskap om ljudmiljöns påverkan samt hur man kan designa den rumsliga miljö på rätt sätt.

 

Dagens moderna äldre person har helt andra krav jämfört med tidigare, man vågar ställa krav på teknisk utrustning, utformning av boendet, möjlighet till samvaro, service och tillgänglighet.

Pensionär

Precis som småbarnsföräldrar åker på studiebesök för att välja rätt dagis till sina barn jämför många äldre de olika alternativen som står till buds för sitt framtida boende. Seniorbostäder och äldreboenden måste nu vara duktiga på att förstå vad de ska prioritera och tänka på design och tillgänglighet. Äldre och deras anhöriga har idag både kunskap om och tillgång till information på ett helt annat sätt än tidigare generationer genom internet och sociala medier och ställer högre krav på komfort.

 

Våra sinnen åldras

God och stödjande design och utformning av boenden kräver kunskap om vad som händer med den åldrande kroppen. Hur påverkar den förändrade synen färgvalen i byggnaden? Hur ska man ta hänsyn till den försämrade förmågan att bedöma avstånd? Hur påverkas smakuppfattningen och hur ska vi anpassa måltiderna till att stödja en god matupplevelse och näringsintag? Hur påverkas förmågan att uppfatta tal med höga störande bakgrundsljud?

Våra sinnen samverkar med varandra så när både syn och hörsel försämras kan man inte göra som man har gjort tidigare, nämligen att använda ett sinne för att förstärka ett annat! Ett exempel är att vi kan se på läpparnas och tungans position vilket ljud munnen försöker forma men om vi inte ser så bra längre har vi svårt att ta till den hjälpen som en förstärkning.

Men vad är det som händer i det åldrande örat? Det är flera fenomen som sker gradvis, de tre benen i mellanörat (hammare, städ, stigbygel) stelnar och blir inte lika flexibla i sin rörelse. I innerörat (snäckan) får vi en förlust av hårceller och de påverkar vår uppfattning av ljud speciellt på diskant tonerna. Det är just här det mänskliga talet finns och vi är speciellt beroende av att kunna uppfatta konsonanter för att förstå innebörden i talet. Konsonanterna bär på informationen, vokalerna skapar talets ljudvolym. Det är därför man bör stå mitt emot den äldre personen med nedsatt hörsel så att mitt direktljud når mottagarens öra utan omvägar och personen kan läsa på mina läppar. Det är också önskvärt att vi inte har för höga bakgrundsljud som riskerar dränka vårt tal.

 

Designa rummen rätt

-Tänker vi tillräckligt på vilken ljudmiljö vi skapar när vi designar och projekterar senior- och äldreboenden?

Vad ska vi tänka på för att skapa så goda förutsättningar som möjligt rent rumsakustiskt? (Rumsakustik avser ljud som uppstår inne i rummet.)

En bra start är givetvis att använda rätt hörselhjälpmedel och att vi talar till personen i fråga rakt framifrån samt försöker begränsa bakgrundsljud, exempelvis tv-apparater, i gemensamhetsområden. Tala lite långsammare än vad du normalt gör och använda något förstärkt röst. Att ta i från tårna och höja rösten i diskantlägena hjälper föga, bättre är att försöka sänka tonläget något.

Rent rumsmässigt är det en god idé att undvika kala, rakt motstående väggar då ljudvågorna inte har någonstans att ta vägen utan studsar mellan väggarna. Dessa reflexer stör vår taluppfattbarhet. Om möjligt bygg rummen oregelbundet för att diffusera ljudvågor och rikta dem bort från ljudkällan. Använd diffusorer, t ex bokhyllor, oregelbundna väggdekorationer eller ljudabsorberande väggpaneler.

Konvexa former på receptionsdisk hjälper också till att diffusera ljudvågorna liksom rundade hörn och pelare. Rätt golv dämpar uppkomst av trumljud (fotsteg) och stoppning i möbler fungerar som en absorbent.

Ljudabsorberande undertak bör användas för att sänka ljudnivån och vi bör ha en medvetenhet om hur hårda reflekterande ytor påverkar ljudmiljön.

Glas används flitigt då det ger ett öppet intryck och ljusinsläpp – tänk på att komplettera med extra absorption och diffusorer i dessa områden. Vår hörsel är skapt för att fungera som allra bäst utomhus varför vi bör ha med gemensamhetsområden utomhus med skydd från väder och vind. Ställ även ljudkrav på annan inredning som automatiska dörröppnare och signalsystem.

Den demografiska utveckling vi står inför är både en utmaning och möjlighet – låt oss använda vår kunskap om hörsel på bästa sätt så vi alla kan njuta av ålderns höst!


Maria Quinn Ljudakuten

Namn: Maria Quinn

Utbildning:

Leg sjuksköterska

Magister kardiologisk omvårdnad

Nuvarande tjänst och arbetsplats:

Konceptutvecklare vårdmiljö, ljud

Saint-Gobain Ecophon AB

Mail:

maria.quinn@ecophon.se

Följ Marias arbete via länkarna nedan:

https://www.linkedin.com/in/mariaquinn1/

http://www.ecophon.com/sv/akustiklosningar/vard/

Ljudmiljö

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *