Den fysiska miljön – stöd eller hinder?

Forskaren Susanna Nordin arbetar med flera studier som handlar om vårdmiljöns betydelse inom olika kontext och utifrån olika perspektiv. Ett exempel är en studie som handlar om vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av den fysiska miljön inom vård- och omsorgsboenden samt hur de ser på miljön i förhållande till vården som ges. Vårdpersonalen är en grupp som arbetar nära patienterna och utför en mängd olika vårdaktiviteter varje dag och genom att involvera dem i forskning kan vi få mer  kunskap om aspekter i miljön som kan stödja eller hindra vården.

-Hur tycker du att vården fungerar i dagsläget?

Det har hänt mycket inom vården under de senaste åren, inte minst när det gäller synen på personer som söker vård. I linje med ett personcentrerat förhållningssätt är det patientens behov och önskemål som är i centrum, och en viktig del i detta förhållningssätt är utformningen av den fysiska vårdmiljön som både kan stödja eller hindra vården.

”Det finns flera goda exempel på stödjande och trivsamma miljöer. Det kan handla om en vårdavdelning där färger, ljus och symboler har använts för att tydliggöra miljön och underlätta orientering och möjligheter att ta sig fram i lokalerna, eller stimulerande utomhusmiljöer som är tillgängliga för personer med olika behov och förmågor.”

Bilderna ovan synliggör hur färger i vårdmiljön ger ett mer välkomnande och trevligare intryck.

Det motsatta förekommer också med vårdmiljöer som inte har anpassats till de behov och förutsättningar som är aktuella för personerna som vistas i miljön. Några exempel är långa, sterila sjukhuskorridorer med få möjligheter till fysiskt stöd och kognitiv stimulans, eller utrymmen som är bristfälligt utformade för personer som behöver assistans och hjälpmedel, likt bilderna nedan.

-Aktuella utvecklingsbehov?

”Det krävs ökad medvetenhet om den fysiska vårdmiljöns betydelse i vården och dess potential för att bidra till personcentrerad vård och vård av hög kvalitet.”

När vårdmiljöer byggs eller renoveras bör utgångspunkten vara personerna som vistas där och de behov och svårigheter som kan uppkomma till följd av sjukdom, skada eller skör hälsa. Det kan handla om äldre personer som i takt med åldrandet får minnesproblem, blir svagare fysiskt, får sämre balans och nedsatt syn och hörsel, eller om personer som efter en stroke drabbas av känselbortfall, halvsidesförlamning, förvirring eller svårigheter att kommunicera.

Trots att vi vet att den fysiska miljön är central för återhämtning och tillfrisknande och kan kompensera för minskad funktionsförmåga, så är aspekter i miljön inte alltid utformade för att möta behoven hos de som vistas där. Tidigare forskning har visat att det är stor variation vad gäller kvaliteten på den fysiska miljön, och det är därför rimligt att anta att möjligheterna att tillämpa en person-centrerad vård skiljer sig åt mellan olika vårdenheter och verksamheter.

-Förslag till förbättring?

När en vårdmiljö väl har tagits i bruk så sker sällan återkoppling till byggnadsplanerare och arkitekter vilket medför att kunskapen är begränsad kring vad som fungerar bra respektive mindre bra. Det är därför viktigt med vårdmiljöforskning och spridning av olika forskningsresultat.

”För att åstadkomma vårdmiljöer av hög kvalitet krävs också samarbete och kunskapsutbyte över professionsgränserna i större utsträckning.”

 

-Hur ser vården ut om 5 år?

Det kommer att hända mycket inom vården de närmaste åren, inte minst när det gäller teknikanvändning.

”Vården kommer i större utsträckning att förläggas till andra platser än sjukhus och allt fler personer kommer att vårdas i det egna hemmet.”

Där kan exempelvis ny teknik komma att underlätta för de äldre och göra dem mer delaktiga i sin egen vård.

 


Susanna Nordin Högskolelektor Högskolan Dalarna

Presentation

Namn: Susanna Nordin

Bostadsort: Falun

Utbildning:

Legitimerad sjuksköterska och medicine doktor

Nuvarande tjänst och arbetsplats: Lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna

Tidigare tjänster och meriter:

Psykiatrisjuksköterska inom heldygnsvård

Expertis och intresseområde:

Vårdmiljöer för äldre

Vad som fick dig att börja arbeta inom vården eller vad som gjorde att du är engagerad i frågor relaterat till vården:

Jag har ett stort intresse för människor i olika livssituationer och har arbetat inom flera vårdverksamheter som exempelvis äldreomsorg och psykiatrisk vård.

Vem är du vid sidan av ditt arbete (exempelvis personliga intressen m.m.):

Jag tycker om att se bra film och ser minst ett par filmer varje vecka, något som kan vara både givande och avkopplande på samma gång. Under sommaren blir det en del resande i husbil runtom i Europa tillsammans med familjen.

Länkar:

Susanna Nordin berättar om sin forskning

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *