Digitalt stöd för standardiserade omvårdnadsplaner

Nu finns ett digitalt verktyg som underlättar att skapa individuella vårdplaner tillsammans med patienten. Genom några få klick bidrar det digitala stödet till evidensbaserade omvårdnadsåtgärder utan att behöva tumma på individanpassning eller personcentrering. Förhoppningen att detta verktyg kan bli ett hjälpmedel i den psykiatriska omvårdnadsdokumentationen i hela landet.

Projektbeskrivning

Hösten 2015 bestämde min dåvarande enhetschef, Magdalena Barnekow, tillsammans med en kollega i öppenvård, att på försök implementera standardiserade omvårdnadsplaner på avdelning 53, det s.k. NANDA-projektet. Inom Norra Stockholms Psykiatri fanns redan ett skrivstöd baserat på NANDA, men det användes i begränsad utsträckning och det saknades klinikövergripande riktlinjer för hur omvårdnadsplanerna skulle dokumenteras.

”Syftet med projektet var indirekt att förbättra den relativt låga frekvensen av dokumenterade omvårdnadsplaner genom att underlätta skrivandet, men också att höja kvaliteten på de planer som skrevs.”

Utifrån NANDA, NIC och NOC valdes 65 omvårdnadsdiagnoser ut som ansågs vara relevanta för målgruppen (patienter med bipolär sjukdom), med tillhörande omvårdnadsmål och -åtgärder, och sattes ihop till en digital katalog av standardiserade omvårdnadsplaner.

Ett gemensamt språk

Eftersom materialet bestod av en standardiserad text i syfte att använda ett gemensamt språk fick personalgruppen instruktioner om att inte ändra vare sig diagnoser, mål eller åtgärder, utan istället med fördel ”klippa och klistra” från katalogen direkt in i journal. Jag märkte ganska tidigt att medarbetarnas datorvana skilde sig kraftigt åt, och utgjorde ett hinder för det som skulle göra dokumentationen enklare och tydligare.

Jag började därför fundera på hur man skulle kunna underlätta för personalen att på ett enkelt och snyggt sätt kopiera omvårdnadsdiagnoser, -mål och -åtgärder till journaltext, och började inom ramen för NANDA-projektet utveckla en fristående applikation, ”jNANDA”, för detta. Tanken var att utifrån den standardiserade texten skulle man kunna klicka i relevanta mål och åtgärder, och få en färdig omvårdnadsplan som enkelt kunde klistras in i journal.

Framgångsfaktorer

Frekvensen av omvårdnadsplaner vid punktmätningar ökade från ca. 30% till 70-80%, och de höll överlag betydligt högre kvalitet än tidigare. jNANDA identifierades som en av framgångsfaktorerna.

NANDA-projektet ägde rum i skuggan av att Psykiatristöd.se, ett stöd i det kliniska arbetet inom vuxenpsykiatri och beroendevård i Stockholms län, publicerade standardiserade omvårdnadsplaner utifrån regionala vårdprogram. Norra Stockholms psykiatri har sedermera inlett ett klinikövergripande projekt med start 2018 där all dokumentation av omvårdnadsplaner i heldygnsvården ska ske utifrån Psykiatristöds standardiserade omvårdnadsplaner.

Under våren har jag uppdaterat jNANDA utifrån Psykiatristöd, i förhoppningen att detta verktyg kan bli ett hjälpmedel i den psykiatriska omvårdnadsdokumentationen i hela landet.

Vinster med standardiserade omvårdnadsplaner

För mig som arbetar patientnära finns flera vinster med standardiserade omvårdnadsplaner i allmänhet:

1) Omvårdnadsåtgärderna är validerade och evidensbaserade, vilket ökar patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnadsplaneringen.

2) Omvårdnadsplanerna är oberoende av kompetensnivå på den som skriver planen. Standardiserade omvårdnadsplaner kan skrivas av en medarbetare nästan helt utan tidigare erfarenhet av psykiatrisk vård. Standardiserade omvårdnadsplaner behöver inte nödvändigtvis utesluta omvårdnadsåtgärder baserade på erfarenhet av en viss patient eller patientgrupp, men säkerställer att varje patient får en bra plan utifrån det vetenskapliga underlag som finns.

3) I kölvattnet av att patienter nu kan läsa sina journaler på nätet minskar det dokumentationsångesten av att använda ett standardiserat språk, där man slipper överväga ordval utifrån att patienten kommer läsa planen.

4) Med jNANDA blir detta arbete dessutom enormt tidsbesparande. En omvårdnadsplan tar sällan mer än ett par minuter att skriva, utan att behöva tumma på individanpassning eller personcentrering.

Klicka här för att komma till jNANDA. (Länk finns även överst på sidan.)

-Hur tycker du att vården fungerar i dagsläget?

Kärnan i personcentrerad vård är patientens individuella vårdplan (eller hälsoplan – namnet kan variera), som upprättas av patienten och olika instanser i hans eller hennes vårdkedja. Jag tycker att det är av största vikt att detta fokus på vårdplanen också avspeglas i patientjournalen, och att omvårdnaden lyfts upp till samma nivå som den medicinska planeringen. Jag är väldigt glad över utvecklingen i Stockholms län, där riktlinjer och journalmallar anpassats utifrån detta. Men rent praktiskt är vi inte riktigt där, och vi behöver stärka vår egen professions roll, och ta plats i patientens planering utifrån vår egen specialitet.

Standardiserade omvårdnadsplaner inom framförallt psykiatrisk omvårdnad är inte helt okontroversiellt. Det förekommer en vanlig uppfattning att något som är standardiserat inte längre kan vara individanpassat. Men ingen skulle ifrågasätt att två patienter med samma medicinska diagnos fick individuellt anpassade medicinska behandlingar utifrån de behandlingsalternativ som finns tillgängliga idag. Jag menar att man måste förhålla sig till omvårdnad på samma sätt, och arbeta strukturerat och evidensbaserat med omvårdnad inom ett fält där det kanske idag kanske förekommer lite för mycket ”magkänsla och tyckande”.

-Aktuella utvecklingsbehov?

Standardiserade omvårdnadsplaner är ett sätt att komma dithän, och t.ex. jNANDA förenklar arbetet med detta. jNANDA är i nuläget inne i en pilotfas, där både funktionalitet och innehåll testas.

-Förslag till förbättring?

Den naturliga utvecklingen, som också efterfrågats av användare, vore att integrera jNANDA i det journalsystem som används, så att man direkt i journal kunde välja diagnos, mål och åtgärd ur menyer istället för att behöva vända sig till en tredjepartsapplikation.

Med tanke på hur omfattande förvaltningen av de stora journalsystemen är tror jag tyvärr inte att det rimligt att tänka sig att det kommer äga rum inom de närmaste åren.

-Hur ser vården ut om 5 år?

Standardiserad omvårdnadsplanering kommer med all sannolikhet att vara normen inom den psykiatriska heldygnsvården.

Jag hoppas att det kommer finnas digitalt stöd för omvårdnadsplanering i journalsystemen – för behov och efterfrågan finns, men förvaltningen av systemen är lite för rigid för att jag ska kunna se att någon konkret förändring görs inom överskådlig tid, tyvärr.

 


Presentation

Namn: Mathias Boalt

Bostadsort: Stockholm

Utbildning:

1997-2000 Datateknik, högskoleingenjör, KTH

2003-2006 Sjuksköterskeprogrammet, KI

2013- Specialistsjuksköterskeprogrammet, ESH

Nuvarande tjänst och arbetsplats: 

Sjuksköterska på avdelning 23, äldrepsykiatri, NSP

Expertis och intresseområde:

Utveckling av gränssnitt, medicinteknik och datorstöd för vård och behandling

Länkar:

jNANDA

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *